.png)
Det finns allvarliga brister i Sveriges satsningar på kompetensutveckling menar Jannie Jeppesen på Swedish Edtech Industry. "Sveriges självbild håller på att krackelera," säger hon, och beskriver hur vi fortfarande ser oss själva som digitala föregångare, trots att verkligheten visar något helt annat.
"Vi halkar efter i mätningar, och svenska arbetsgivare satsar betydligt mindre på kompetensutveckling än många andra länder."
I "JobTech Branschrapport 2024" beskriver Jannie edtech som en möjliggörare för livslångt lärande, och betonar att vi i dagens samhälle behöver fortsätta lära efter skolan och genom hela arbetslivet. Edtech är digitala tjänster för lärande som erbjuder flexibilitet och kan anpassas till företags och individers behov.
"Det är farligt för Sveriges konkurrenskraft att inte satsa på kontinuerlig kompetensutveckling, särskilt när vi pratar om en exportnation med kunskapsintensiva branscher. ”Digital kompetens är avgörande, inte bara för näringslivets konkurrenskraft utan också för samhällets demokratiska hälsa". Jannie betonar vikten av att alla, oavsett yrke, utvecklar sin digitala kompetens.
"Alla yrkesverksamma kommer att behöva AI-kunskap."
“Få politiska initiativ - än så länge”
Trots de växande behoven ser hon få effektiva politiska initiativ för att stärka livslångt lärande och kompetensutveckling. Politiska åtgärder som att införa AI-utbildningar i akademiska program räcker knappast till.
"Det behövs mycket mer än så för att klara den digitala omställningen," understryker hon. Hon efterfrågar tydliga och kraftfulla initiativ, såsom skatteavdrag för kompetensutveckling för yrkesverksamma. Men hon hoppas att AI-kommissionens betänkande och den kommande digitala strategin för Sverige ökar handlingskraften.
En annan viktig fråga är dataöverföring mellan utbildningsväsendet och arbetslivet. Jannie Jeppesen var tidigare en del av samverkansgruppen för livslångt lärande på uppdrag av regeringen och beskriver problemen med bristande interoperabilitet mellan olika offentliga databaser.
"Våra utbildnings- och arbetsmarknadssystem är uppdelade i silos, och det drabbar individen."
En lag om interoperabilitet föreslogs i december 2023, men hon är besviken över den svaga politiska responsen.
"Vi måste få ordning på infrastrukturen och tillgängliggöra data," förklarar hon. Detta skulle ge stora effekter för hela Sveriges digitala infrastruktur och göra lärande och arbete mer individfokuserat.
"Det är den lägst hängande frukten vi måste plocka. Vi behöver en nationell riktning snarast,” avslutar Jannie.
