.png)
Mer måste göras för att hantera matchningsfrågan som nu riskerar att utvecklas till ett allvarligt samhällsproblem. Det skriver Ann-Therése Enarsson, vd Futurion, och Lars Sjöström, ordförande Swedish JobTech – föreningen för datadriven matchning – i en debattartikel i Altinget.
Matchningsdiskussionen måste handla om mer än arbetsmarknadspolitik. Den bör handla om hur vi bättre använder data för effektivare matchning och hur AI kan göra den smartare. Inte minst måste diskussionen handla om hur vi organiserar utbildningssystemet i stort. I dag har vi ett system med en i praktiken trettonårig grundskola. Därefter tre till fem års högskoleutbildning för ungefär hälften av varje årskull. Sedan ska dessa ut i yrkeslivet och förhoppningsvis arbeta i mer än 40 år.
Det fungerade hyfsat i en tid när arbetslivet inte förändrades så mycket. I många yrken räckte det om du gick en kurs några gånger per decennium för att lära dig en ny maskin eller ny programvara. Men så ser inte dagens arbetsliv ut. Yrken försvinner, kommer till och – framför allt – förändras. Det är svårt nog att veta vilka kompetenser som kommer efterfrågas om fem till tio år. Men vårt utbildningssystem är utformat som om det gick att göra det på 20 till 30 års sikt.
För att klara att människors kompetens matchar kunskapsbehoven i framtiden behöver därför utbildningssystemen göras om i grunden och bli mer flexibla.
Läs hela artikeln här.
